De får Right Livelihood-priset 2019
Stockholm, 25 September 2019
Right Livelihood-priset, även känt som det “Alternativa Nobelpriset” firar 40-årsjubileum i höst. En av årets pristagare är Greta Thunberg från Sverige. Övriga pristagare är Aminatou Haidar (Västsahara), Guo Jianmei (Kina) och Davi Kopenawa / Hutukara Yanomami Association (Brasilien). Det tillkännagav Right Livelihood-stiftelsen vid en presskonferens på UD:s internationella presscenter tidigare idag.
– Med 2019 års Right Livelihood-pris hedrar vi praktiska visionärer vars ledarskap har inspirerat miljoner människor att kräva sina grundläggande rättigheter och kämpa för en hållbar värld för alla. Utöver en miljon kronor vardera erbjuder vi pristagarna långvarigt stöd, samt särskilda insatser för att skydda de pristagare vars liv eller frihet hotas, säger Ole von Uexkull, chef på Right Livelihood-stiftelsen.
Den internationella juryn har utsett fyra pristagare som får en miljon kronor vardera:
Människorättsförsvararen Aminatou Haidar (Västsahara) får Right Livelihood-priset “För sin orubbliga ickevåldskamp för självständighet och rättvisa åt Västsaharas folk, trots tortyr och förföljelse.”
Drygt 30 år lång och fredlig kamp för sitt hemlands självständighet har gett Haidar smeknamnet “Västsaharas Gandhi”. Hennes pondus och målmedvetenhet har gjort Haidar till en av de mest respekterade ledarna bland sahrawierna, Västsaharas ursprungsbefolkning. Det är första gången som Right Livelihood-priset tilldelas någon från Västsahara.
– Jag känner mig väldigt hedrad över att tilldelas det berömda Right Livelihood-priset. Det innebär ett erkännande av min ickevåldskamp, men också av det västsahariska folkets rätt till självbestämmande. Trots militärockupation och kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter fortsätter de sin fredliga kamp. Västsaharierna förtjänar omvärldens stöd så att vi kan uppnå självständighet och frihet, säger Aminatou Haidar.
Advokaten Guo Jianmei (Kina) får Right Livelihood-priset “För sitt banbrytande och ihärdiga arbete med att säkra kvinnors rättigheter i Kina”.
Guo Jianmei är en av Kinas mest framstående advokater med fokus på kvinnors rättigheter. Under sin karriär har hon givit tusentals utsatta kvinnor juridiskt stöd.
– Right Livelihood-priset är ett erkännande av mitt och mina medarbetares ansträngningar. Under 25 års tid har vi under svåra omständigheter försvarat kvinnors rättigheter, samt främjat demokrati och rättssäkerhet i Kina. I mitt land möter ideellt juridiskt arbete enorma utmaningar och det krävs ytterligare mod, passion och uthållighet för att klara uppgiften. Priset uppmuntrar och motiverar oss att fortsätta, säger Guo Jianmei.
Klimataktivisten Greta Thunberg (Sverige) får Right Livelihood-priset “För att med utgångspunkt i vetenskapliga fakta inspirera till och stärka politiska krav på omedelbara åtgärder mot klimatförändringarna.”
Greta Thunberg ger röst åt en generation som kommer att tvingas bära konsekvenserna av vår tids politiska oförmåga att stoppa klimatförändringarna. Hennes beslutsamhet att inte acceptera passiviteten inför den hotande klimatkatastrofen har inspirerat miljoner jämnåriga att höja sina röster och kräva omedelbara åtgärder.
– Jag är djupt tacksam och hedrad över detta ärofyllda pris. Men som alltid när jag får priser så är det är inte jag själv som är vinnaren. Jag är del av en global rörelse av skolbarn, ungdomar och vuxna i alla åldrar som har bestämt sig för att agera för att skydda vår levande planet. Jag delar mitt pris med alla dem. Right Livelihood-priset är ett enormt erkännande för Fridays For Future och klimatstrejksrörelsen. Tack så hemskt mycket, säger Greta Thunberg.
Davi Kopenawa (Brasilien) tillhör yanomamifolket och är en av de mest respekterade ledarna bland ursprungsfolken i Brasilien. Han får Right Livelihood-priset tillsammans med organisationen Hutukara Yanomami Association “för deras outtröttliga och modiga arbete med att skydda Amazonas skogar och biologiska mångfald, liksom ursprungsfolkens landområden och kultur.”
– Jag är väldigt glad över det här priset. Det kommer vid precis rätt tidpunkt och visar att det finns förtroende för mig, Hutukara och alla andra som försvar vår skog och planet. Priset ger mig styrka att fortsätta försvara Amazonas själ, säger Davi Kopenawa.
Kopenawa har ägnat sitt liv åt att skydda yanomamifolkets rättigheter, kultur och landområden i Amazonas. Han är ordförande för Hutukara Yanomami Association, som verkar för att stärka ursprungsfolkens rättigheter i Brasilien, men som också arbetar med att bevara regnskogen.
Alla är välkomna att nominera kandidater till Right Livelihood-priset. Efter noggranna undersökningar av stiftelsens research-team utses fyra pristagare av en internationell jury, som i år tog ställning till 142 kandidater från 59 länder. Prispengarna är ämnade för att stötta pristagarnas arbete och är inte för personligt bruk.
Pristagarna mottar sina priser vid Right Livelihood-galan som hålls den 4 december på Cirkus i Stockholm. I samband med prisets 40-årsjubileum bjuds allmänheten för första gången in till prisutdelningen. Edward Snowden, som fick Right Livelihood-priset 2014, medverkar via länk från Moskva. José González och Ane Brun är två av artisterna som uppträder under den storslagna galakvällen. Biljetter köps på Cirkus.se.
Läs mer nedan:
- Kort biografi om respektive pristagare
- Om Right Livelihood-priset
- Hur allting började för 40 år sedan – Nobelstiftelsen avböjde miljöpris
För ytterligare information och intervjuer, kontakta:
Johannes Mosskin, kommunikationschef, 070 437 11 48, johannes@rightlivelihood.org
Bilder, videofilmer och ytterligare information om pristagarna finns tillgängligt via: rightlivelihood.org/2019-announcement
Om pristagarna
Aminatou Haidar (Western Sahara)
Aminatou Haidar är en framstående ickevåldsaktivist från Västsahara. Den tidigare kolonialmakten Spanien övergav det omtvistade territoriet 1975, varpå det omedelbart annekterades av Marocko. Haidars drygt 30 år långa och fredliga kamp för sitt hemlands självständighet har gett henne smeknamnet “Västsaharas Gandhi”. Hennes pondus och målmedvetenhet har gjort Haidar till en av de mest respekterade ledarna bland sahrawierna, Västsaharas ursprungsbefolkning.
Sahrawierna har upprepade gånger blivit lovade självbestämmande av såväl FN som Spanien och Marocko. Mer än 40 år har gått utan att en folkomröstning har genomförts. Det internationella samfundet har förhållit sig passivt i frågan – eller till och med stöttat den marockanska ockupationen.
Aminatou Haidar påbörjade sin aktivism som tonåring och är en av grundarna till den sahrawiska människorättsrörelsen. Hon har arrangerat demonstrationer, dokumenterat fall av tortyr och hungerstrejkat för att uppmärksamma kränkningarna av sitt folk. Haidar är ordförande för Collective of Sahrawi Human Rights Defenders (CODESA) och spelar en avgörande roll i arbetet för att öka den internationella uppmärksamheten kring den olösta konflikten om Västsahara. En konflikt som under lång tid förbisetts av FN, EU och media.
Sedan ockupationens första dagar har marockanska myndigheter försökt tysta sahrawiernas krav på självbestämmande och respekt för grundläggande mänskliga rättigheter. Som många andra sahrawiska aktivister har Aminatou Haidar misshandlats, torterats och fängslats utan vare sig åtal eller rättegång. Hon har tillbringat fyra år i hemligt fängelse, helt isolerad från omvärlden.
Trots dödshot och trakasserier riktade mot både Haidar och hennes barn kämpar hon outtröttligt vidare för en politisk lösning på en av världens mest långvariga konflikter. Haidar försöker samtidigt övertyga yngre generationer av sahrawier om fördelarna med ickevåldsmotstånd.
– Det Västsahariska folket har lidit under den marockanska ockupationen i mer än 40 år, och alla former av opposition slås brutalt ned. Aminatou Haidar är, genom sitt modiga och tveklösa ickevåldsmotstånd, en inspirationskälla för alla människor som tror på rättvisa, säger Ole von Uexkull.
Guo Jianmei (Kina)
Guo Jianmei är en av Kinas mest framstående advokater med fokus på kvinnors rättigheter. Under sin karriär har hon givit tusentals utsatta kvinnor juridiskt stöd. Guo arbetar metodiskt med att uppmärksamma könsdiskriminering inom rättsväsendet och medverkar till att öka genusmedvetenheten i Kina, ett land med cirka 650 miljoner kvinnor.
Guo Jianmei har grundat och lett flera organisationer som verkar för att skydda kvinnors rättigheter. Hon har framgångsrikt introducerat konceptet med att erbjuda juridiska tjänster pro bono till marginaliserade personer i sitt hemland. Sedan 1995 har hon och hennes medarbetare erbjudit kostnadsfri juridisk rådgivning till mer än 120 000 kvinnor över hela Kina. De har varit involverade i fler än 4 000 rättsprocesser med syfte att främja kvinnors rättigheter och öka jämställdheten.
Guo Jianmeis arbete bidrar till att kvinnors rättigheter uppmärksammas i Kina, ett land där en av fyra gifta kvinnor upplevt någon form av våld i hemmet, och könsdiskriminering på arbetsplatsen är mycket omfattande. Guo vägleder kvinnor genom rättsprocesser och bedriver påverkansarbete på nationell nivå i frågor som rör orättvisa löner, sexuella trakasserier, anställningsavtal som förbjuder graviditeter och påtvingad förtidspensionering utan kompensation.
På landsbygden i Kina, där patriarkala föreställningar fortfarande är djupt rotade, ger Guo rättsligt stöd till kvinnor som nekats landrättigheter. År 2005 skapade hon China Public Interest Lawyers Network, ett nätverk som består av mer än 600 advokater som arbetar ideellt med ärenden också i mer avlägsna regioner i Kina. Tillsammans med kollegor har Guo också producerat ett stort antal juridiska rapporter som lett till viktiga reformer av lagar och förordningar.
I tider av krympande handlingsutrymme för civilsamhället i Kina visar Guo Jianmei stort mod och uppfinningsrikedom. Hennes arbete fortsätter att positivt påverka miljoner kinesiska kvinnors liv.
– Gou Jianmei är en pionjär inom kampen för kvinnors rättigheter. Hon har erbjudit juridiskt stöd till tusentals kvinnor i Kina och visat hur lagen på ett framgångsrikt sätt kan användas för att bekämpa könsdiskriminering, säger Ole von Uexkull.
Greta Thunberg (Sweden)
Greta Thunberg är en ung klimataktivist från Sverige. Hon ger röst åt en generation som kommer att tvingas bära konsekvenserna av vår tids politiska oförmåga att stoppa klimatförändringarna. Hennes beslutsamhet att inte acceptera passiviteten inför den hotande klimatkatastrofen har inspirerat miljoner jämnåriga att höja sina röster och kräva omedelbara åtgärder.
I augusti 2018, med det svenska riksdagsvalet bara några veckor bort, såg den då 15-åriga Greta Thunberg med desperation hur politikerna saknade strategier för att stoppa klimatförändringarna – om de ens brydde sig om frågan. Medveten om att livet idag och det för kommande generationer är beroende av att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader jämfört med förindustriella nivåer, tog Thunberg saken i egna händer. Hon påbörjade en ”skolstrejk för klimatet” utanför riksdagen.
Initiativet fick stor uppmärksamhet både på nätet och i media. Unga aktivister anslöt sig till Thunberg utanför riksdagen, eller organiserade skolstrejker på andra platser. Rörelsen #FridaysForFuture föddes och miljoner människor runt om i världen – både unga och gamla – har begett sig ut på gatorna för klimatet sedan dess. Thunberg personifierar idén om att alla har makt att åstadkomma förändring. Hennes exempel har inspirerat och stärkt människor från alla samhällsskikt att kräva politisk handling.
Thunberg vill påskynda åtgärderna mot klimatförändringarna. Hon drivs av en vetenskaplig förståelse för klimatkrisen, samt politikens och samhällets otillräckliga försök att lösa den.
Thunberg fortsätter att outtröttligt förmedla sitt budskap: acceptera fakta, inse det akuta läget och agera därefter. Hon talar vid internationella konferenser, träffar världens ledare och ger vägledning till en växande global rörelse.
Många människor före Thunberg har försökt förmedla behovet av akuta klimatåtgärder. Ingen har varit mer framgångsrik. Hennes raka och kompromisslösa sätt att tala till makthavare har gett eko över hela världen. Greta Thunberg har inte bara lyckats bereda plats för klimatfrågorna på tidningarnas löpsedlar, utan även i människors medvetande.
– Genom att tilldela Greta Thunberg Right Livelihood-priset hedrar vi en av vår tids främsta ledare inom civilsamhället och uppmärksammar samtidigt varje människas möjlighet att bidra till förändring, säger Ole von Uexkull.
Davi Kopenawa / Hutukara Yanomami Association
Davi Kopenawa tillhör yanomamifolket och är en av de mest respekterade ledarna bland ursprungsfolken i Brasilien. Han har ägnat sitt liv åt att skydda yanomamis rättigheter, kultur och landområden i Amazonas. Deras mark utgör en av planetens viktigaste reservoarer för den genetiska mångfalden, men det politiska trycket för att exploatera naturresurser har lett till upprepade landinvasioner. Våldet, skövlingen och sjukdomarna som följer utgör allvarliga hot både mot den biologiska mångfalden och ursprungsfolkens överlevnad.
Ungefär 35 000 människor tillhör yanomami, vilket är ett av de talrikaste ursprungsfolken i Brasilien. Deras landområde i Brasilien och Venezuela utgör det största regnskogsområdet i världen som bebos ett ursprungsfolk – till ytan större än Grekland.
På 1980- och 90-talet dog 20 procent av yanomamifolket inom loppet av sju år, till följd av att guldgrävare förstört byar, skjutit människor och fört med sig sjukdomar som yanomami saknade immunitet mot. Idag förvärras hotbilden återigen. Kopenawa spelar en central roll i att förena olika grupper av ursprungsfolk och motverka exploateringen från gruvindustri, ranchägare och andra aktörer som hotar deras existens. Kopenawas roll var avgörande när gränserna för yanomamifolkets landområden i Brasilien – över 96.000 kvadratkilometer – fastställdes år 1992. Hans långvariga aktivism har gett honom många fiender och Kopenawa har utsatts för upprepade dödshot.
Davi Kopenawa är medgrundare till, och ordförande för, Hutukara Yanomami Association. Organisationen bildades 2004 och förenar samt representerar olika grupper inom yanomamifolket i Brasilien. Hutukara verkar för att stärka ursprungsfolkens rättigheter i landet, men arbetar också med att bevara regnskogen. Yanomamifolkets kunskaper om hur vi kan leva på ett hållbart sätt och bevara Amazonas skogar är oerhört betydelsefulla. Inte minst mot bakgrund av de negativa effekterna av klimatförändringarna och den snabba förlusten av biologisk mångfald som sker över hela världen.
– Tillsammans med Hutukara Yanomami Association försvarar Davi Kopenawa framgångsrikt ursprungsbefolkningens landområden i Amazonas mot exploatering. Därmed skyddar de också vårt gemensamma världsarv, säger Ole von Uexkull.
Om Right Livelihood-priset
Right Livelihood-priset grundades 1980 för att hedra och stötta modiga människor som löser globala problem. En internationell jury utser fyra pristagare varje år och prissumman är 1 miljon SEK vardera. Hittills har 178 personer och organisationer från 70 länder mottagit priset.
Right Livelihood-stiftelsen, som delar ut priset, erbjuder pristagarna långvarigt stöd och ser som sin roll att vara deras sköld och megafon. Särskilda skyddsinsatser görs för pristagare var liv och frihet hotas. Stiftelsen har konsultativ status i FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC).
Right Livelihood-priset har, till skillnad från många andra internationella priser, inga särskilda kategorier eftersom de mest inspirerande och betydande insatserna för att möta vår tids utmaningar ofta spänner över olika fält.
Hur allting började – Nobelstiftelsen avböjde miljöpris
1979 vände sig den svensk-tyske filantropen och frimärkssamlaren Jakob von Uexkull, då 35 år, till Nobelstiftelsen med ett förslag: instifta två nya priser, ett Nobelpris i miljö och ett annat för att uppmärksamma kunskap och perspektiv från länder drabbade av fattigdom. Som finansiering erbjöd han sig att sälja sin frimärkssamling, värd mer än en miljon US Dollar, och donera pengarna till Nobelstiftelsen.
Under ett antal resor runt om i världen, och besök vid FN-konferenser, hade Jakob sett hur makthavare i slutna rum försökte lösa uppkomna kriser. Utanför de stängda mötesrummen samlades aktivister och civilsamhällesorganisationer som ofta presenterade konstruktiva lösningar på de problem som makthavarna försökte lösa. Men civilsamhällets förslag blev inte tagna på allvar.
”Hur blir man tagen på allvar?” frågade sig Jakob. ”Den som får Nobelpriset blir lyssnad till”, tänkte han, och kontaktade Nobelstiftelsen som hövligt avböjde förslaget om att instifta två nya priser. Jakob beslöt sig då för att instifta Right Livelihood-priset, med syfte att bidra till en rättvis, fredlig och hållbar värld. Han sålde därför delar av frimärkssamlingen och priset fick stor uppmärksamhet när det delades ut för första gången 1980, dagen innan Nobeldagen. Idag är det en av världens mest prestigefulla utmärkelser inom hållbarhet, fred och social rättvisa.
Frimärkspengarna tog snabbt slut och Right Livelihood-priset finansieras sedan tidiga år genom donationer från privatpersoner. En av grundpelarna var redan från början att inte bara hedra pristagarna, utan också erbjuda dem långvarigt stöd – vilket gör priset unikt. På grund av sin historia har det blivit känt som det ”Alternativa Nobelpriset”.
